Lilla Ängby. Särskild arkeologisk utredning, Guten 1 och 2 m fl, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland.
Länk: Rapport 2014:1
Arkeologistik AB har på uppdrag av Byggnads AB Abacus genomfört en arkeologisk utredning av ett
planområde i
Södra Ängby i Bromma i Stockholm. Utredningsområdet är idag till stora delar markplanerat och
ianspråktaget
för bostads- och industribebyggelse, gatunät och tunnelbana. Trots detta finns enstaka äldre lämningar
kvar
inom området. Dessa utgörs dels av mangårdsbyggnaden till Lilla Ängby från 1880-talet, dels av två
fornlämningar i form av en milstolpe och ett skålgropsblock (RAÄ Bromma 68:1 respektive Bromma 157:1).
Vid
utredningen påträffades endast en tidigare oregistrerad lämning i form av en hägnad (objekt 1, figur 2)
Hägnaden bedöms som en övrig kulturhistorisk lämning. I samband med utredningen registrerades också
Lilla
Ängby gårdstomt som ett bevakningsobjekt utifrån gårdsbyggelsens utbredning på en karta från 1775
(objekt
2). Vidare registrerades platsen för ett sedan länge försvunnet torp utifrån samma karta (objekt 3). På
platsen för torpet finns idag en fotbollsplan och objektet bedöms därför som en övrig kulturhistorisk
lämning (uppgift om).
Rapport 2014:2
Boplatser och mossfynd. Sten-, brons- och järnålder i Norrtälje och Vallentuna kommuner. Arkeologisk
förundersökning av RAÄ Riala 195:1, 197:1, obj 34, RAÄ Riala 201 och RAÄ Össeby-Garn 332, inom fastigheterna
Riala-Ekeby 2:8 respektive Sättermossen 1:1, Norrtälje kommun samt Brollsta 1:17, Vallentuna kommun,
Uppland.
Länk: Rapport 2014:2
På uppdrag av Norrvatten har Arkeologistik AB genomfört arkeologiska förundersökningar av
fornlämningarna
RAÄ Riala 195:1, 197:1, objekt 34 och 201 i Norrtälje samt av RAÄ Össeby-Garn 362 i Vallentuna. Orsaken
till
förundersökningarna var en planerad ny huvudvattenledning mellan Norrtälje och Vallentuna. Arkeologistik
utförde förundersökningarna den 25 juni – 5 juli 2013. RAÄ Riala 195:1, 197:1 och objekt 34 utgjordes
inför
förundersökningen av två skålgropsförekomster och ett möjligt boplatsläge vilka är belägna på ett
impediment
i direkt anslutning till en utdikad våtmark/mosse
vid Burehäll i Riala. Vid en tidigare genomförd utredning hade bl.a. skärvstenslager, en härd samt
enstaka
fynd påträffats i anslutning till skålgropslokalerna. Vid förundersökningen framkom inga ytterligare
anläggningar varför bedömningens görs att det inte finns någon boplats på impedimentet.
Förundersökningens
resultat tyder istället på att rituella aktiviteter har utförts på platsen. Endast enstaka keramik,
kvarts,
brända och obrända ben påträffades, men majoriteten av de obrända benen (från häst, nötkreatur och
får/get)
påträffades i våtmarken på en nivå mellan torven och den underliggande
leran, vilket tyder på att de har deponerats i öppet vatten. Övriga fynd (keramik, kvarts och brända
djurben) påträffades dels i skärvstenslager i anslutning till skålgropshällarna, dels invid en härd
intill
den forna strandlinjen. Förundersökningen kunde också påvisa att skärvstenslagret hade tillkomit genom
eldning längs med skålgropshällarna. 14C-analyser på obrända ben från våtmarken gav en datering till
bronsålder. RAÄ Riala 201 var registrerad som en boplats med oklar utbredning. Vid en tidigare utredning
hade bl.a. anläggningar och keramik påträffats på platsen. Vid förundersökningen skulle boplatsen södra
gräns klargöras. Vid förundersökningen framkom flera anläggningar, bl.a. ett par sotsvarta härdar, samt
relativt rikligt med keramik. Keramiken kan utifrån gods och dekorer sannolikt dateras till
mellanneolitikum. Två av
härdarna daterades dock utifrån 14C-analyser till förromersk och romersk järnålder. Det finns således
även
järnåldersinslag på platsen vilket snarare är regel än undantag.
RAÄ Össeby-Garn 332 var registrerad som en boplats med oklar utbredning. Inom ytan, som var belägen i
åkermark, hade fynd av boplatskaraktär i form av kvarts och stenålderskeramik påträffats vid en tidigare
utredning. Vid förundersökningen påträffades mycket få fynd och om neolitiska kulturlager har funnits på
platsen har de sannolikt försvunnit i och med jordbruksarbetet. I fornlämningens västra del där
terrängen
började slutta mot väster påträffades dock ett litet kulturlager med härdar varav en 14C-daterades till
vikingatid.
Rapport 2014:3
Solbacka. Särskild arkeologisk utredning, Tälje 3:187 m fl, Norrtälje socken samt del av Räfsja 1:12, Estuna
socken, Norrtälje stad, Uppland.
Länk: Rapport 2014:3
Arkeologistik AB har under januari 2014 genomfört en arkeologisk utredning av ett ca 5,5 hektar stort
planområde vid Solbacka i Norrtälje. Området var till stora delar bebyggt och präglat av tidigare
verksamheter i form av mark- och maskinentreprenad och trädgårdshandel. Områdets norra del bestod av
skogsmark. Utredningen utfördes på uppdrag av Norrtälje kommun. Inom utredningsområdet fanns inga
tidigare
kända fornlämningar, men strax utanför områdets nordvästra del ligger en fornborg (RAÄ Estuna 84:1).
Utredningen
har innefattat arkiv- och kartstudier, specialinventering och utredningsschaktning med maskin. I samband
med
utredningen har även fornborgens murar karterats med gps. Vid utredningen framkom sju tidigare
oregistrerade
objekt varav ett var beläget strax utanför planområdets sydvästra del (objekt 2). Två av objekten
bedömdes
som fornlämningar (objekt 1 och 2) och fyra objekt som övriga kulturhistoriska lämningar (objekt 3 – 6).
Det
sjunde objektet utgjordes av en yta som ansågs ha utgjort ett lämpligt läge för en boplats under
förhistorisk tid (objekt 7). Objektet kunde dock avskrivas efter provschaktning. Fornlämningarna utgörs
av
två stensättningar, varav den ena (objekt 2) är belägen inom en förskoletomt i anslutning till
planområdet.
De övriga kulturhistoriska lämningarna utgörs av två hägnader (objekt 3 och 4) och två gränsmärken
(objekt 5
och 6).
Rapport 2014:4
Kungsbro. Arkeologisk utredning för del av fastigheten Kungsbro 1:1, Turinge socken, Nykvarns kommun,
Södermanland.
Länk: Rapport 2014:4
Arkeologistik AB har under februari 2014 genomfört en arkeologisk utredning av ett område norr om
avfarten
från motorvägen till Nykvarn. Området är obebyggt och utgörs av öppna gräsytor, huvudsakligen tidigare
åkermark, delvis trädbeklädda ytor och uppstickande
berg. Utredningen utfördes på uppdrag av OKQ8. Anledningen var att OKQ8 planerar att etablera sig i
området.
Utredningen har innefattat översiktliga arkiv- och kartstudier,
inventering och utredningsschaktning med maskin. Inom utredningsområdet fanns sedan tidigare två kända
hällristningar, Turinge 462:1-2, varför även en specialinventering efter hällristningar har genomförts.
Den
senare utfördes av Botark på uppdrag av Arkeologistik AB. Vid maskinschaktningen påträffades
boplatsindikationer i områdets västra, centrala och nordöstra delar. I de västra och centrala delarna
påträffades endast spridda fynd av skärvig sten, bränd lera och keramikfragment. Majoriteten av fynden
påträffades i ploglager (inget under plogdjup) och eventuella kulturlager i denna del
bedöms därför vara sönderplöjda. I utredningsområdets nordöstra del påträffades dock ett tjockt
kulturlager
med skärviga- och skörbrända stenar samt bränd lera och keramik under plogdjup (objekt 1). Objektet
utgör
fornlämning. Vid specialinventeringen efter hällristningar utökades antalet skålgropar inom de kända
lokalerna från 31 till 39 stycken och därutöver med en skeppsristning. En tidigare okänd ristningslokal
påträffades också direkt öster om, utanför utredningsområdet (objekt 2). Hällristningslokalerna utgör
fornlämningar. Vid utredningen dokumenterades även en numera övergiven del av den gamla landvägen mellan
Strängnäs och Södertälje som tidigare sträckte sig i väst – östlig
riktning genom utredningsområdet (objekt 3). Vägen bedöms som en övrig kulturhistorisk lämning.
Rapport 2014:5
Hoxeltorp. Arkeologisk utredning, Hoxeltorp 1:5 m fl, Salems socken, Södertälje kommun, Södermanland.
Länk: Rapport 2014:5
Arkeologistik AB har i april 2014 genomfört en arkeologisk utredning av ett ca 2,1 hektar stort
planområde
vid Hoxeltorp i Södertälje kommun. Utredningen har innefattat arkiv- och kartstudier, specialinventering
och
utredningsschaktning med maskin. Uppdragsgivare var
Mery AB. Utredningsområdet utgjordes till stora delar av en moränbunden bergplatå. I bergplatåns
västsluttning fanns sedan tidigare ett spisröse, en husgrund och en hägnad registrerade (RAÄ Salem
294:1-3).
Utredningen visade att bebyggelselämningarna har tillhört torpet Hoxeltorp som är känt i skriftliga
källor
sedan 1544-45 och som finns karterat första gången 1674. Torpet lades ned vid mitten av 1800-talet eller
strax där efter. Torpets huvudbyggnad har av kartmaterialet att döma varit belägen strax utanför
utredningsområdet, inom en nuvarande golfbana i väster. Vid utredningen framkom
ytterligare ett spisfundament, en husgrund, en terrassering och ett röjningsröse i anslutning till de
tidigare registrerade bebyggelselämningarna. Bebyggelselämningarna
täckte ett ca 80 x 10 – 25 meter stort område av sluttningen. Vid schaktning i anslutning till
lämningarna
framkom sparsamt med fynd av vilka endast några få var möjliga att grovt datera till 1700-talet. Vid
utredningen framkom även två äldre vägsträckningar inom utredningsområdet samt en stenbro över en bäck
inom
en golfbana som avgränsade utredningsområdet mot väster. Lämningarna efter torpet (objekt 1) och den
äldsta
väglämningen (objekt 3) bedöms som fornlämningar, medan vägen objekt 2 och stenbron objekt 4 bedöms som
övriga kulturhistoriska lämningar.
Rapport 2014:6
Tegelhagen. Särskild arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, samt arkeologisk förundersökning i avgränsande
syfte
av en tidigmodern gårdstomt (objekt 17), Brogård 4:1 och 1:84 samt del av Jursta 3:5, Bro socken,
Upplands-Bro
kommun, Uppland.
Länk: Rapport 2014:6
Arkeologistik AB har under november och december 2013 genomfört en arkeologisk utredning av ett ca 80
hektar
stort planområde vid Brogård i Upplands-Bro. Utredningen utfördes på uppdrag av KF Fastigheter. Inom
utredningsområdet, som huvudsakligen utgjordes av skogsmark med nivåer upp till ca 35 meter över havet,
fanns sedan tidigare ett fåtal fornlämningar i form av gravfält och stensättningar registrerade. I
områdets
norra del fanns även sentida husgrunder och ett område med täktgropar i anslutning till Husbytorp och
Klockartorp. Vid utredningen framkom 18 tidigare oregistrerade objekt, varav endast två bedömdes som
fornlämningar (figur 2 och 3). Tolv objekt har bedömts som övriga kulturhistoriska lämningar medan fyra
objekt - i samtliga fall utpekade boplatslägen - avskrevs efter utredningsschaktning. Fornlämningarna
utgjordes av en by-/gårdstomt (objekt 17) och ett kulturlager (objekt 18). De övriga lämningarna bestod
av
sentida husgrunder,
färdvägar, en hägnad, gropar och en högliknande lämning. Av tre tidigare registrerade osäkra
stensättningar
i utredningsområdets södra del bedömdes en som fornlämning (RAÄ Bro 213:3) och de övriga två som
naturbildningar (RAÄ Bro 213:2 och 214:1). Kulturlagret objekt 18 framkom i utredningsområdets
nordvästra
kant och i anslutning till ett tidigare undersökt område med tjärgropar och härdar med dateringar från
yngre
romersk järnålder till tidig vendeltid (Sillén 2010). By-/gårdstomten objekt 17 påträffades i områdets
södra
del i höjd med Rättarboda och är belägen på ett mindre impediment på gränsen mellan tidigare åkermark
och
skogsmark. På impedimentets västra sida fanns ett spisröse, en jordkällare och en stensatt brunn. I två
provrutor som grävdes i anslutning till spisröset påträffades endast små tegelfragment och en skärva
yngre
rödgods från troligen en trefotsgryta. Vid en begränsad metalldetektering i anslutning till spisröset
framkom också
ett låsbeslag och enstaka smidda spikar av järn samt ett obestämbart mynt. Då sentida massmaterial
tycktes
saknas på platsen, bedömdes lämningarna härröra från en sannolikt tidigmodern bebyggelseenhet
(1500-tal).
Bebyggelsen finns inte belagd i historiskt kartmaterial. På en karta från 1703 framstår bebyggelseläget
som
ett primärläge för en gård i förhållande till den omgivande åkermarken som då brukades under Brogård.
Vid
tiden
för kartans tillkomst sträckte sig även en väg mellan Brogård och Rättarboda förbi
bebyggelselämningarna.
Möjligen kan platsen utgöra ett äldre läge för Rättarboda.
Efter hand beslutades att en förundersökning i avgränsande syfte skulle göras av bebyggelselämningarna.
Vid
förundersökningen framkom ytterligare husgrunder, men fyndmaterialet i schakten var fortsatt mycket
magert
och anonymt ur dateringssynpunkt. Fynden utgjordes av enstaka tegelfragment, smidda spikar och
hästskosömmar
av äldre typ samt ytterligare en skärva från en trefotsgryta. Det tidigare påträffade myntet har
konserverats och granskats av Kungliga myntkabinettet i Stockholm och av numismatisk expertis i
Tyskland,
men har ännu inte kunnat bestämmas.
Rapport 2014:7
Skadedokumentation av övertäckning av gravfält RAÄ-nr Bro 45:1 inom fastigheten Jursta 3:5, Bro socken,
Upplands-Bro kommun.
Länk: Rapport 2014:8
Rapport 2014:8
Skadedokumentation av gravfält RAÄ-nr Täby 135:1 inom fastigheten Tibble 10:3 och 10:33, Täby socken, Täby
kommun.
Länk: Rapport 2014:8
Rapport 2014:9
Arninge. Arkeologisk förundersökning av RAÄ-nr Täby 67:1-2 och 79:1, Täby kommun, Uppland.
Länk: Rapport 2014:9
Arkeologistik AB har under maj 2014 genomfört arkeologiska förundersökningar av två fornlämningar – RAÄ
Täby
67:1-2 och Täby 79:1 – inom fastigheten Arninge 4:1 i Täby. Fornlämningen Täby 67:1-2 utgjordes enligt
FMIS
av en stensättning och ett röse och Täby 79:1 av ett järnåldersgravfält. Förundersökningarna utfördes på
uppdrag av Täby kommun. Anledningen är att man har planer på att bebygga området. Syftet med
förundersökningen av Täby 67:1-2 var att se om tidigare okända lämningar fanns i området strax söder om
gravarna. Vid besiktning av fornlämningen påträffades ytterligare en grav ca 11 meter söder om Täby
67:2. I
tre schakt som grävdes söder om gravarna kunde kulturlager påvisas. Lagren innehöll bl.a. skärvsten,
bränd
lera och något enstaka bränt ben. I två av
schakten framkom även anläggningar i form en härd och ett stolphål. Gravfältet Täby 79:1 skulle initialt
avgränsas mot väster. Men då avståndet mellan den västligaste synliga graven och nästa synliga grav i
öster
var närmare 60 meter, beslutades efter hand att sökschakt även skulle tas upp inom den i FMIS
registrerade
fornlämningsgränsen för att klargöra om gravfältet egentligen var mindre till sin omfattning och om den
i
väster liggande graven istället kunde betraktas som en ensamliggande stensättning. Efter schaktning har
gravfältet getts en ny begränsning längs en nord-sydlig orienterad åsrygg, ca 40 meter öster om den
västra
stensättningen. På åsryggen framkom två omarkerade gravar i form av brandlager.
Rapport 2014:10
Ekerövägen. Arkeologisk utredning etapp 2, väg 261, Ekerövägen, Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland.
Länk: Rapport 2014:10
Arkeologistik AB genomförde under sensommaren 2013 en utredning etapp 1 längs med väg 261, Ekerövägen
inför
en planerad breddning av vägen inom Ekerö och Lovö socknar. Vid utredningen framkom några objekt med
oklar
fornlämningsstatus längs arbetsområdet
(Andersson & Wertwein 2013). Länsstyrelsen i Stockholms län har efter hand beslutat att en arkeologisk
utredning etapp 2 ska genomföras av ett par av dessa objekt (objekt 3 och objekt 7). I samband med
utredningen skulle även kompletterande utredningar genomföras av några tillkommande förslag på
etableringsytor längs med vägen. Arkeologistik genomförde
utredningarna under perioden 24 mars – 8 april 2014. Uppdragsgivare var Trafikverket.
Vid utredningen kunde ett utpekat boplatsläge (objekt 3) avskrivas som fornlämning, medan ett annat
objekt
(objekt 7) visade sig rymma dels förhistoriska kulturlager, dels bebyggelselämningar efter byn Rinkeby
som
avhystes i slutet av 1700-talet. Lämningarna bedöms som fornlämningar. Av de föreslagna nya
etableringsytorna bedömdes två ytor (E3c och E3d) kunna rymma boplatslämningar från järnåldern. Ingen av
ytorna kom dock att vidareutredas då Trafikverket efter hand beslutade att låta de två ytorna utgå från
vidare planering.
Rapport 2014:11
Mörby. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ Skå 64:1 inom fastigheten Mörby
1:18,
Skå socken, Ekerö kommun, Uppland.
Länk: Rapport 2014:11
Arkeologistik har under en dag i maj 2014 genomfört en arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte
av
gravfältet RAÄ Skå 64:1 inom fastigheten Mörby 1:18, Ekerö kommun. Orsaken till förundersökningen var
att
klargöra om fastigheten var möjlig att bebygga och om det gick att undvika fornlämningar för tänkt
bebyggelse. Uppdragsgivare var fastighetsägaren. Gravfältets var enligt FMIS belägen inom tomtens västra
del
vilken till stor del utgörs av berg. Enligt FMIS ska gravfältet bestå av sju runda stensättningar, men
enligt äldre uppteckningar ska även en treudd och resta stenar ha funnits inom gravfältet. Området kring
gravfältet avstyckades i början av 1940-talet till fritidsfastigheter.
Gravfältet var vid förundersökningen mycket svårbesiktigad pga. täta snår och buskage. Vid besiktningen
kunde endast en säker grav – en stensättning – iakttas inom tomten. Ytterligare en grav var synlig inom
grannfastigheten i söder. Vid förundersökningen grävdes totalt sju schakt inom tomten, huvudsakligen
nedanför och öster om berget, men två schakt grävdes även uppe på berget på platser för två osäkra
gravar.
Inga anläggningar eller förhistoriska fynd påträffades vid schaktningen. Gravfältets östra begränsning
(inom
Mörby 1:18) anses därför kunna sättas till bergets krön, men det är osäkert hur många gravar som
egentligen
återstår på gravfältet idag.
Rapport 2014:12
Sursta. Arkeologisk förundersökning inom RAÄ Vallentuna 100:1, del av fastigheten Sursta 1:20, Vallentuna
kommun, Uppland.
Länk: Rapport 2014:12
Arkeologistik AB har under juni 2014 genomfört en arkeologisk förundersökning kring östra delen av en
lada.
Ladan ligger inom gravfält RAÄ 100:1 i Sursta. Förundersökningen utfördes på uppdrag av
fastighetsägaren.
Anledningen var att man önskade bygga en körväg runt ladans östra del. Förundersökningen har endast
innefattat schaktning med maskin. Vid schaktningen påträffades en rad med stenar i ett schakt norr om
ladan.
Stenraden tolkades
vara en terrasskant till en byggnad av yngre datum. Inom terrassen påträffades spikar tegel och en
glasflaska från sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal. I övrigt hittades inget av antikvariskt intresse i
schakten.
Rapport 2014:13
Dokumentation av skador på gravfält RAÄ-nr Österhaninge 118:1 inom fastigheten Söderby Huvudgård 2:1,
Haninge
kommun.
Länk: Rapport 2014:13
Rapport 2014:14
Säbyholm. Arkeologisk utredning inom delar av fastigheten Säbyholm 5:1, Låssa socken, Upplands-Bro kommun,
Uppland.
Länk: Rapport 2014:14
Arkeologistik AB har i maj 2014 genomfört en arkeologisk utredning av två områden vid Säbyholm i
Upplands-Bro kommun. Utredningsområdena utgjordes dels av det tidigare skolområdet till Säbyholms
naturbruksgymnasium, dels ett mindre område vid Säbyholmsviken söder om skolområdet (figur 2). Den
sammanlagda utredningsytan uppgick till ca 29 hektar. Utredningen har innefattat arkiv- och kartstudier,
specialinventering och utredningsschaktning med maskin och handredskap. Uppdragsgivare var Säbyholms
Intressenter AB. Vid utredningens första etapp framkom tolv objekt varav fyra väglämningar (objekt 1, 2,
3
och 13, figur 2), ett röjningsröse (objekt 5), en uppgift om ett torp (objekt 12) och sex boplatslägen
(objekt 6 – 11). Vid utredningens andra etapp provgrävdes boplatslägena och läget för torpet. Därutöver
provgrävdes även ett tidigare registrerat område med naturbildningar vilket ursprungligen hade varit
registrerat som ett osäkert gravfält (RAÄ
Låssa 9:1). I området för torpet påträffades ett spisfundament samt en kraftigt rödbränd yta med rikligt
med
slaggad lera i ytan i ett av schakten. Den senare lämningen tolkades
som resterna efter en ässja. Lämningarna bedöms utgöra fornlämningar. Inom de utpekade boplatslägena
framkom
kulturlager endast inom objekt 9. I kulturlagren, som var upp till
0,2 meter tjocka, förekom rikligt med obrända djurben och tegelfragment, men även enstaka fragment
brända
ben, enstaka fragment keramik av förhistorisk typ och av yngre rödgods samt skärvig och skörbränd sten.
Avsaknaden av sentida fynd av massfyndskaraktär (plan- och buteljglas, kritpipor, flintgods m.m.) liksom
den
begränsade mängden yngre rödgods antyder att kulturlagren som yngst är från 1600-talet. Möjligen kan de
knytas till en av de fyra gårdar som avhystes då Säbyholms säteri bildades på 1670-talet. Kulturlagren
bedöms som fornlämning. Inom boplatsläget objekt 11 framkom en härd av förhistorisk typ (objekt 14), men
inga fynd eller anläggningar i övrigt. Härden utredningsgrävdes då den misstänktes kunna utgöra en grav
i
form av en (urne-)brandgrop. I anläggningen påträffades dock endast två små brända benfragment från
däggdjur
i storleksordningen får/get (muntligen Margareta Boije, Osteologikonsult). Ensamliggande härdar i vitt
skilda lägen i landskapet är vanligt förekommande i länet och dateras oftast till äldre järnålder.
Härden är
undersökt och borrtagen och klassas därför som en övrig kulturhistorisk lämning. Vid utredningen
provgrävdes
två lämningar inom RAÄ Låssa 9:1, varav en hög och en stensättningsliknande lämning. Högen visades vara
uppkastad, men innehöll inte någon gravgömma eller andra fynd. Troligen kan högen sättas i samband med
täktverksamhet i området. Den stensättningsliknande lämningen visade sig utgöras av en naturbildning.
Lämningarna utgör inte fornlämning.
Rapport 2014:15
Brännbacken. Kompletterande arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, inför detaljplan "Brännbacken", inom del
av
fastigheterna Hjälmsättra 1:1 och Skeppsbol 1:69, Österåkers kommun, Uppland.
Länk: Rapport 2014:15
Arkeologistik AB har genomfört en kompletterande arkeologisk utredning inom planområdet Brännbacken
nordöst
om Åkersberga i Österåker. Utredningen har innefattat inventering samt provgrävning med handredskap.
Utredningen utfördes under juli 2014. Uppdragsgivare var Brännbacken Återvinning AB. Utredningsområdet
var
tillsammans ca 8 hektar stort och utgjordes av bergig skogsmark med nivåer mellan 40 och 65 meter över
havet
samt en lägre liggande öppen yta mellan 20 – 35 meter över havet. Vid inventeringen framkom två tidigare
oregistrerade lämningar samt två platser som bedömdes kunna ha utgjort lämpliga lägen för boplatser
under
stenåldern (figur 2). Lämningarna utgörs av gränsmärken vilka är belägna på bergskrön i skogsmarken.
Gränsmärkena bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar.
Inga av de utpekade boplatslägena visade sig innehålla spår av antikvariskt intresse.
Utredningen har därmed inte kunnat påvisa förekomst av fornlämningar inom utredningsområdet.
Rapport 2014:16
Mellan Bornsjön och Aspen. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Norsborg 5:1, Botkyrka socken och
kommun, Södermanland.
Länk: Rapport 2014:16
Arkeologistik AB har under sommaren 2014 genomfört en arkeologisk utredning av ett litet område mellan
sjöarna Aspen och Bornsjön i Botkyrka kommun där ett nytt vattenverk planeras. Utredningsområdet
utgjordes
av en delvis skogsbevuxen sandig västsluttning
mellan sjöarna. Inom och i direkt anslutning till utredningsområdet fanns uppgifter om dels en hög, dels
en
kanal (RAÄ Botkyrka 308:1-2). Utredningen har innefattat arkiv- och kartstudier, specialinventering samt
utredningsschaktning med maskin. Därutöver har även
behovet av en eventuell marinarkeologisk utredning i Bornsjön utretts i samråd med Sjöhistoriska museet.
Uppdragsgivare var Stockholm Vatten VA AB. Den omnämnda högen kunde inte återfinnas. På den angivna
platsen
finns ett omfattande grustag och troligen har högen förstörts i samband med täktverksamheten. Kanalen
visade
sig utgöras av en ca 190 meter lång, 4,5 – 6,5 meter bred och 1 meter djup grävd ränna som sträcker sig
i
väst-östlig riktning genom utredningsområdet. Kanalens östra del överlagras av Sankt Botviks väg som
löper i
nord-sydlig riktning längs utredningsområdets östra kant. Kanalen skärs även av en väg som i dag löper
genom
utredningsområdet och av en övergiven vägbank (objekt 3), som från den befintliga vägen sträcker fram
till
en stor sandtäkt i söder. Båda vägarna har anlagts under 1900-talets första hälft. Vägbanken bedöms som
en
övrig kulturhistorisk lämning. Kanalens funktion och ålder har inte med säkerhet kunnat fastställas, men
sannolikt har den anlagts först under 1800-talet. Kanalen bedöms som en övrig kulturhistorisk lämning.
Sjöhistoriska museet bedömer dock att det inte kan uteslutas att fornlämningar kan komma att påträffas i
samband med de arbeten som planeras i vattenområdet och föreslår därför att botten inventeras av dykande
arkeologer. Strax söder om utredningsområdet påträffades två platser med bebyggelselämningar.
Bebyggelsen
finns markerad på en karta från 1817 och utgör lämningarna efter dels en liten lägenhet under Hammarby
prästgård (objekt 4), dels efter en krog (objekt 5). Lämningarna bedöms som fornlämningar.
Rapport 2014:17
Delundersökning inom fornborgen Skansberget, RAÄ Adelsö 86:1, Stenby 1:1, Ekerö kommun, Uppland.
Länk: Rapport 2014:17
Rapport 2014:18
Knopdalen. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Tälje 4:62, Norrtälje socken och kommun, Uppland.
Länk: Rapport 2014:18
Arkeologistik AB har i juli 2014 genomfört en arkeologisk utredning inom en del av fastigheten Tälje
4:62
strax sydväst om Norrtälje stad. Den sammanlagda utredningsytan uppgick till ca 38 hektar och utgjorde
en
del av Roslagens luftvärnsregementes Lv3 forna
övningsområde. Utredningen har innefattat arkiv- och kartstudier, specialinventering, utredningsgrävning
med
handredskap samt metalldetektering. Uppdragsgivare var Norrtälje kommun, Planering och utveckling. Vid
utredningens första etapp noterades 23 objekt inom eller i direkt anslutning till utredningsområdet,
varav
fyra var registrerade sedan tidigare. En av dessa, en skärvstenshög (objekt 23/RAÄ Norrtälje 36:1),
kunde
dock inte återfinnas. Vid utredningens etapp 2 framkom ytterligare fyra objekt. Lämningarna utgjordes
huvudsakligen av gränsmärken (17 stycken) och lämningar efter jaktgömslen, s.k. skåror (sex stycken).
Inom
utredningsområdets södra del framkom även bebyggelselämningar på två platser (objekt 9 och 11) och i
norra
delen rester efter en hägnad av sten (objekt
20). Bebyggelselämningarna utgjordes dels av en liten husgrund med spisröse (objekt 11), dels av
förmodade
källargrunder, ett spisröse samt en väglämning (objekt 9). Det sistnämnda objektet var starkt igenvuxet
och
därmed svårbesiktat. Bebyggelsen fanns inte markerad i kartmaterial över området och lämningarnas
fornlämningsstatus var därför oklara och behövde vidareutredas. Efter provundersökningen bedömdes
husgrunden
objekt 11 vara från senare hälften av 1800-talet och lämningen klassas därför som en övrig
kulturhistorisk
lämning. De förmodade källargroparna inom objekt 9 visade sig efter viss röjning utgöras av en
sammanhängande oregelbunden täktgrop och det förmodade spisröset en dumphög med tegelkross och
tegelstenar
av olika storlek och ålder. Lämningarna bedöms som
övriga kulturhistoriska lämningar. Fem välbevarade gränsmärken bedöms som fornlämningar då de finns
belagda
på en skifteskarta från 1788 (objekt 2, 6, 14, 26 och 27), medan övriga gränsmärken, skårorna och
hägnaden
bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar.
Rapport 2014:19
Bromma flygplats. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte inom gravfältet RAÄ Bromma 40:1, Ulvsunda
1:1,
Stockholms stad, Uppland.
Länk: Rapport 2014:19
Arkeologistik AB har under augusti 2014 genomfört en arkeologisk förundersökning inom gravfältet RAÄ
Bromma
40:1 vid Bromma flygplats. Syftet med förundersökningen var att klargöra möjligheten att montera ett
bullerskydd genom gravfältet utan påverkan på enskilda gravar. Målsättningen var att söka en 10 – 15
meter
bred korridor utan gravar där det var möjligt att köra med terrängfordon. Uppdragsgivare var Swedavia
Stockholm – Bromma. Gravfältet är delvis beläget inom flygplatsområdet, delvis inom villatomter väster
om
flygplatsen. Gravfältet har delundersökts i omgångar av Stockholms stadsmuseum 1937, 1939 och 1943 i
samband
med flygplatsens utbyggnad. År 2005 undersöktes även en grav inom en villatomt inom gravfältets södra
del i
samband med en utbyggnad. Undersökningarna har visat att gravfältet rymmer både brandgravar och
kistbegravningar och att det huvudsakligen kan dateras till vikingatid (Wändesjö 2006:7f). Vid
undersökningen 2005 påträffades även ett stolphål under den undersökta graven vilket kan indikera att
gravfältet delvis också överlagrar en boplats (a.a:10). I samband med undersökningen 1943 upprättades en
plan över gravfältet. Planen har legat till grund för den nu genomförda förundersökningen som också har
innefattat inventering och kartering av den del av
gravfältet som är belägen inom flygplatsområdet. Inför förundersökningen var 17 gravar kända inom den
berörda delen av gravfältet, varav tre undersökta, men återställda gravar. Vid förundersökningen framkom
ytterligare elva gravar varav tre osäkra. Av dessa var fem
gravar, varav två osäkra, belägna inom förundersökningsområdets östra del. De osäkra gravarna torvades
av
och konstaterades utgöra gravar. Förundersökningen har inte kunnat påvisa en korridor utan gravar genom
gravfältet. Även om större delen av förundersökningsområdet är fritt från gravar kommer det dock pga. av
den
delvis branta bergsluttningen och den i övrig blockrik terrängen att bli svårt att ta sig fram med
fordon
inom detta utan ingrepp i gravfältmiljön.
Rapport 2014:20
Spillvattenledning på Lovö. Arkeologisk förundersökning i samband med nedläggning av spillvattenledning
längs
Ekerövägen, Rörbyvägen och Stångholmsvägen, Lovö socken, Ekerö kommun, Uppland.
Länk: Rapport 2014:20
Arkeologistik har på uppdrag av Trafikverket genomfört en förundersökning i form av schaktkontroll i
samband
med anläggning av en spillvattenledning utmed Ekerövägen, Rörbyvägen och Stångholmsvägen på Lovö i Ekerö
kommun. Arbetet, som berörde en ca 3,1 kilometer lång sträcka från Finnbo i söder till
Sötvattenslaboratoriet i norr, genomfördes i etapper under perioden augusti 2013 – maj 2014. Vid
schaktövervakningen påträffades bl.a. en tidigare okänd järnåldersboplats i höjd med Rinkeby gamla tomt
vid
Ekerövägen (objekt 1). Efter samråd med Länsstyrelsen beslutades att den berörda delen av boplatsen
skulle undersökas och tas bort. Vid undersökningen kunde ett 18 meter långt och ställvis upp till 0,2 m
tjockt kulturlager påvisas med förhistorisk keramik, många fragment obrända ben och enstaka brända ben.
Härdar, sotlinser och stolphål påträffades dels inom kulturlagret men även på ytan norr om detta.
Kulturlagrets och anläggningarnas totala utbredning i schaktets längdriktning var tillsammans ca 90
meter.
Bedöms som fornlämning.
En sopgrop (objekt 2) hittades mellan Lovö Kyrkallé och Skolallén. Innehållet gör att den bedöms vara
recent. Bedöms som ÖKL. I höjd med den före detta ståthållarbostaden Hemmet
(RAÄ Lovö 93:3) framkom lämningar efter Drottningholms kungsladugård som avhystes då ståthållarbostaden
uppfördes på 1780-talet. Lämningarna utgjordes av en ränna/dike fyllt med tegel, ett fundament till en
mur
samt ett mörkare fyndförande lager intill en
stenfylld grop (objekt 3 - 5). Efter rektifiering av en karta från 1698 kan man se att det på platsen
för
den stenfyllda gropen har funnits en ruddamm, med en i väster liggande örtaträdgård. Tolkningen är att
stengropen och det mörka lagret är spår efter dammen och
de aktiviteter som skett runt densamma. Lämningarna dokumenterades och de delar som låg inom schaktets
längdriktning togs bort. Objekt 3 bedömns som ÖKL. Objekt 4 och 5 bedöms som park-/trädgårdsanläggning.
I
övrigt framkom två områden med raseringsmassor (objekt 6 och 7). Båda lämningarna dokumenterades
översiktligt och togs bort.
Rapport 2014:21
Antikvarisk kontroll inför byte av kraftledningsstolpar inom fornlämning RAÄ Sorunda 622:1, Sorunda socken,
Nynäshamns kommun.
Länk: Rapport 2014:21
Rapport 2014:22
Arkeologisk förundersökning inför byte av kraftledningsstolpe samt schaktning intill fornlämning RAÄ
Roslags-Bro
149:1, Roslags-Bro socken, Norrtälje kommun.
Länk: Rapport 2014:22
Rapport 2014:23
Kagghamra tomtområde. Arkeologisk utredning för del av fastigheterna Dalsta 4:1, Kagghamra 1:1, Kagghamra
2:1
och Snäckstavik 3:2, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Södermanland.
Länk: Rapport 2014:23
Arkeologistik AB har under augusti 2014 genomfört en arkeologisk utredning av ett ca 115 hektar stort
område
kring Kagghamra tomtområde i Grödinge socken, Botkyrka kommun. Inom området fanns ca 200
fritidshustomter om
totalt ca 46 hektar samt ca 18 hektar vattenyta i Snäckviken vilka inte omfattades av utredningen. Inom
området fanns sedan tidigare endast
en känd förhistorisk lämning. Denna utgjordes av en fyndplats för en dräktnål från äldre järnålder (RAÄ
Grödinge 579:1). I övrigt förekom två osäkra stensättningsliknande
lämningar samt sentida bebyggelselämningar. Vid utredningen framkom nio tidigare oregistrerade objekt.
Dessa
utgörs dels av lämningar av boplatskaraktär i åkermark inom utredningsområdets centrala del (objekt 5),
dels
av en fyndplats för ett sannolikt förhistoriskt bryne med nålslipningsränna (objekt 12), dels av sentida
lämningar i form av husgrunder (objekt 3 och 8), väglämningar (objekt 1 och 2), ett röjningsröseområde
(objekt 11) samt uppgifter om tidigare torp (objekt 9 och 10). Boplatsen objekt 5 indikeras dels av en
grop
med skärvig sten och förhistorisk keramik samt ett kulturlager med rabbad keramik som framkom vid
schaktning, dels av spridda skärviga och skörbrända stenar i den omgivande åkermarken. Boplatsen kan
utifrån
den rabbade keramiken troligen dateras till bronsålder. Objektet utgör en fornlämning.
Röjningsröseområdet
objekt 11 utgör sannolikt en del av torpet Snäckvikens forna åkermark. Torpet är känt i skriftliga
källor
sedan
1587 och belagt på kartor från 1655 och 1700. Inga lämningar efter torpet påträffades dock.
Röjningsröseområdet bedöms som en fornlämning. Övriga lämningar bedöms som övriga kulturhistoriska
lämningar. Av de tidigare registrerade lämningarna inom utredningsområdet
bedöms bebyggelselämningarna RAÄ Grödinge 155:1-3 som en fornlämning, medan övriga lämningar bedöms som
övriga kulturhistoriska lämningar. Fornlämningen utgör lämningar efter gården Trulltorp som finns
omnämnd i
skriftliga källor sedan 1480-talet, men vars bebyggelseläge endast finns belagt på Generalstabskartan
från
1873.
Rapport 2014:24
Arkeologisk förundersökning invid gravfältet RAÄ Botkyrka 226:1 vid Tullinge kyrka, Botkyrka socken och
kommun.
Länk: Rapport 2014:24
Rapport 2014:25
Arkeologisk utredning i form av besiktning och dokumentation av skadade fornlämningar längs med Senebyvägen,
Vallentuna. Fornlämningarna RAÄ Vada 26:1, RAÄ Vada 27:1 samt RAÄ Össeby-Garn 249:1-2, Vallentuna kommun.
Länk: Rapport 2014:25
Rapport 2014:26
Torsby. Arkeologisk utredning etapp 2, inför detaljplan T3, inom del av fastigheten Torsby 1:9, Värmdö
socken
och kommun, Uppland.
Länk: Rapport 2014:26
Arkeologistik AB har under oktober 2014 genomfört en arkeologisk utredning, etapp 2 av ett ca 1400
kvadratmeter stort område i Torsby på Värmdö. Inom området finns inga tidigare kända fornlämningar. Men
omedelbart söder om utredningsområdet finns uppgifter om två fyndplatser: en skafthålsyxa och en
spännbuckla
av brons (Värmdö 77:1 och 78:1). Deras exakta fyndläge är idag okänt. Vid utredningen grävdes åtta
schakt
med maskin men inget av antikvariskt intresse kunde påvisas inom ytan. Arkeologistik AB bedömer därför
att
utredningsområdet inte rymmer någon fornlämning.
Rapport 2014:27
Kristinebergsområdet. Arkeologisk utredning av Kristinebergsområdet, fastigheten Vallentuna Prästgård 1:1,
Vallentuna socken och kommun, Uppland.
Länk: Rapport 2014:27
Arkeologistik AB har under september och oktober 2014 genomfört en arkeologisk utredning av ett ca 47
hektar
stort område omedelbart öster om Kullaberg i Vallentuna socken, Vallentuna kommun. Området har
karaktären av
utmark med mycket berg i dagen och tät skog. Inom området finns en känd stenåldersboplats Vallentuna RAÄ
538. Vid utredningens etapp 1 har trettio objekt framkommit. Dessa utgörs av gränsmärken (13 st),
jaktvärn/skåror (8 st), en grop, en hägnad/mur, en vägbank samt en möjlig kvarngrund. Utöver detta har
fem
ytor pekats ut som bra lägen för stenåldersboplatser. Boplatslägena undersöktes vid etapp 2 och kunde
därefter avföras. Fyra gränsmärken ligger idag i känd fastighetsgräns. Ett gränsmärke har ett inhugget
tecken på hjärtstenens plana toppyta. Tecknet utgörs av ett stort ”U”. Samtliga 13 gränsmärken bedöms
vara
övriga kulturhistoriska lämningar. Jaktvärnen/skårorna utgjordes framförallt av låga stenrader lagda i
krönlägen eller vid naturliga skrevor för att ge skydd vid jakt med gevär. Dessa bedöms vara övriga
kulturhistoriska lämningar. Gropen provgrävdes och kunde därefter bedömas vara rester efter en rotvälta.
Murens karaktär/uppbyggnad gör att den klassas som en sentida övrig kulturhistorisk lämning. Den
påträffade
vägbanken tolkas vara en övrig kulturhistorisk
lämning eftersom den med stor sannolikhet hör samman med en stor täktgrop bara 10 meter från vägen. Vad
som
möjligen kan vara en kvarngrund ligger omedelbart utanför utredningsområdet och berörs egentligen inte
av
uppdraget. Kvarnen har legat i ett krönläge. Stengrunden var korsformad vilket kan indikera att det rör
sig
om en s.k. stubbkvarn. Anläggningen tolkas vara en övrig kulturhistorisk lämning.
Rapport 2014:28
Ett gravfält i Fittja centrum. Arkeologisk förundersökning etapp 1, RAÄ Botkyrka 83:1, Fittja 17:1, Botkyrka
socken och kommun, Södermanland.
Länk: Rapport 2014:28
Arkeologistik AB har i början av oktober 2014 genomfört en arkeologisk förundersökning, etapp 1 av ett
gravfält vid Fittja centrum. Syftet med förundersökningen var att avgränsa fornlämningen mot planerad
bebyggelse i samband med en förtätning av centrumet. Uppdragsgivare var Botkyrka kommun. Gravfältet RAÄ
Botkyrka 83:1 är belägen på norra
kanten av en liten höjdrygg strax väster om Fittja centrum. I FMIS anges gravfältet vara undersökt och
borttaget, men uppgiften har visat sig vara felaktig. Vid förundersökningen karterades gravfältet och
avgränsades mot planområdet genom sökschaktning med grävmaskin. Osäkra fornlämningar undersöktes med
handredskap och/eller maskin. Efter samråd med
Länsstyrelsen genomfördes senare även en utredningsgrävning med maskin inom hela planområdet. Gravfältet
visade sig bestå av fem gravar varav två högar och tre stensättningar vilka samtliga var belägna norr om
och
utanför planområdet. Inom planområdet påträffades stora mängder sentida sopor på höjdryggens centrala
del,
men inga förhistoriska lämningar eller fynd. Soporna utgjordes huvudsakligen av buteljer, delar
av serviser och dryckeskärl. Bland soporna förekom även enstaka bestick, slaktavfall, ostronskal,
plåtburkar, skosulor, medicin- och parfymflaskor, verktyg och redskap,
batterier samt tegel. Fyndmaterialet kunde huvudsakligen dateras till perioden ca 1900 – 1950, men med
enstaka äldre inslag. Sopornas sammansättning indikerar att de till stor del kan härröra från Fittja
värdshus.
Rapport 2014:29
Arkeologisk förundersökning inför uppsättning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ
Frösunda 46:1, Vallentuna kommun.
Länk: Rapport 2014:29
Rapport 2014:30
Minerva och Kvarngränd. Arkeologiska förundersökningar i Norrtälje stadslager, RAÄ Norrtälje 42:1, inom
kvarteret Minerva 8, 10 och 11 samt i Kvarngränd, Norrtälje stad, Uppland.
Länk: Rapport 2014:30
Arkeologistik AB har under augusti och september 2014 genomfört arkeologiska förundersökningar inom
kvarteret Minerva och i Kvarngränd i Norrtälje stad. Inom
Kvarngränd genomfördes förundersökningen i form av en schaktkontroll. Anledningen till
förundersökningarna
var anläggandet av en ny gata och ledningar inom kvarteret Minerva och förläggande av en ny
vattenledning i
Kvarngränd. Uppdragsgivare var Norrtälje kommun.
Inom kvarteret Minerva utgjordes förundersökningsområdet av en asfalterad parkeringsyta. Då asfalten och
parkeringsytans bärlager av grus hade avlägsnats visade sig området till stora delar vara avbanat eller
urschaktat sedan tidigare. Inom förundersökningsområdets östra del framkom endast tunna fläckar av äldre
odlingslager och i områdets centrala del resterna efter en sentida källarvåning. Direkt väster om
byggnadslämningen var marken urschaktat. Inga bevarade äldre kulturlager eller byggnadsrester framkom
inom
förundersökningsområdet. Schaktningen för vattenledningen i Kvarngränd påbörjades i anslutning till en
brunn
vid Tullportsgatans södra sida. I Tullportsgatan visade sig arbetsområdet vara helt urschaktat och
uppfyllt
med sand. På platsen fanns dels brunnen till en dagvattenledning som sträcker sig ned genom Kvarngränd,
dels
en äldre vattenledning i samma riktning. Utöver dessa låg även en fjärrvärmeledning och ett flertal
elledningar i gränden. Inga ursprungliga lager återstod inom den öppnade ytan vare sig i Tullportsgatan
eller i Kvarngränd. Efter samråd med Länsstyrelsen beslutades att schaktkontrollen skulle avbrytas.
Rapport 2014:31
Björsta. Arkeologisk utredning inom fastigheten Björsta 2:23 m.fl., Ösmo socken, Nynäshamns kommun,
Södermanland.
Länk: Rapport 2014:31
Arkeologistik AB har under två dagar i oktober och november 2014 genomfört en arkeologisk utredning av
ett
ca 7 hektar stort område söder om Ösmo, vid Björsta i Ösmo socken, Nynäshamns kommun. Området har
karaktären
av utmark med mycket berg i dagen och tät skog. Inom området finns inga kända lämningar men i direkt
anslutning i nordväst finns en milstolpe (RAÄ Ösmo 149:1). Vid utredningens etapp 1 framkom åtta objekt
i
form av gränsmärken (4 st), en stenbrott, en hägnad, en väg samt en möjlig boplatsyta. Av de fyra
gränsmärkena (objekt 2, 3, 5, 6) ligger idag tre på känd fastighetsgräns, och det fjärde ligger så pass
nära
gränsen att man kan anta att den hör till densamma. Två gränsmärken har inhuggna tecken på
hjärtstenarna.
Tecknet är lika på båda stenarna och utgörs av en fyrkant. Samtliga fyra gränsmärken bedöms vara övriga
kulturhistoriska lämningar.
Stenbrottet, objekt 7, utgörs av ett par gropar fyllda med krossad/spräckt sten i direkt anslutning till
ett
berg. Berget har spår av borrhål. Lämningen bedöms vara en övrig kulturhistorisk lämning. Objekt 8
utgörs av
stenröjd ca 30 meter lång väg som leder upp till stenbrottet och bedöms vara en övrig kulturhistorisk
lämning. Hägnaden, objekt 4, utgörs av en lång rad med stående stenar utmed en del av den södra
fastighetsgränsen.
Stenarna har järnfästen på toppen. Lämningen bedöms vara en övrig kulturhistorisk lämning.
Objekt 1 utgjordes av en möjlig boplatsyta ca 15-20 m.ö.h.. Under etapp 2 grävdes nio schakt utan
antikvariskt intressanta spår. Objektet utgör ingen fornlämning.
Rapport 2014:32
Tältenområdet. Arkeologisk utredning etapp 1, del av fastigheten Rosenlund 1:1 m fl, Södertälje stad och
kommun,
Södermanland.
Länk: Rapport 2014:32
Arkeologistik AB har i november 2014 genomfört en arkeologisk utredning, etapp 1 av ett ca 9 hektar
stort
område intill Södertälje kanal. Utredningsområdet utgjordes huvudsakligen av en västsluttning och delvis
krönet av en moränås längs kanalens östra sida strax
väster om motorvägsbron för E4/E20. Åsen, som når upp till ca 25 meter över havet, är beväxt med gles
tallskog med en undervegetation av huvudsakligen mossor. Inga fornlämningar var kända inom eller i
anslutning till utredningsområdet sedan tidigare.
Utredningen har omfattat arkiv- och kartstudier samt specialinventering av planområdet. Vid utredningen
framkom inget av antikvariskt intresse vare sig vid arkivstudierna eller vid inventeringen. I
utredningsområdets södra del framkom två högliknande och en
stensättningsliknande lämning (objekt 1 – 3) inom ett tidigare markplanerat område. Lämningarna utgörs
av
dumphögar och bedöms inte som kulturhistoriska lämningar. Inom utredningsområdets norra del påträffades
en
hålvägliknande lämning med täktgropar längs
sidorna (objekt 4). Lämningen bedöms vara sentida och utgör inte en övrig kulturhistorisk lämning.
Rapport 2014:33
Mölnvik - Ålstäket. Arkeologisk utredning utmed väg 222 mellan Mölnvik och Ålstäket, Gustavsberg och Värmdö
socknar, Värmdö kommun, Uppland.
Länk: Rapport 2014:33
Arkeologistik AB har under november 2014 genomfört en arkeologisk utredning av en ca 2,5 kilometer lång
och
100 meter bred korridor längs väg 222 mellan Mölnvik och Ålstäket i Värmdö kommun. Utredningsområdets
sydvästra del utgjordes av skogsklädda bergshöjder med
nivåer mellan 20 och 35 meter över havet, men dominerades i övrigt av tomtmark och Grisslinge havsbad.
Bakgrunden till utredningen var att Trafikverket avser att ta fram en ny vägplan för sträckan. Inom
utredningsområdets östra del finns sedan tidigare två kända lämningar i form av en milstolpe (RAÄ
Gustavsberg 28:1) och en rest sten (RAÄ Värmdö 124:1). Den resta stenen, som enligt en lokal tradition
utgör
ett minnesmärke över en skärmytsling på platsen mellan svenska och ryska trupper 1719, har dock flyttats
och
står numera ca 50 meter väster om dess angivna plats i FMIS (objekt 2). Vid utredningen framkom i övrigt
endast ett gränsmärke på bergen i utredningsområdets sydvästra del (objekt 1). Milstenen utgör en
fornlämning medan gränsmärket och minnesstenen bedöms
som övriga kulturhistoriska lämningar. Den tidigare platsen för minnesstenen föreslås omregistreras som
en
plats med tradition.
Rapport 2014:34
Jättegravarna i Skå. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, inom fastigheten Skå-Edeby 4:1, Skå socken, Ekerö
kommun, Uppland.
Länk: Rapport 2014:34
Arkeologistik AB har under november 2014 genomfört en arkeologisk utredning av ett ca 47 hektar stort
område
ca 700 meter nord-nordost om Skå kyrka, intill Skå-Edeby flygfält. Området är till stora delar öppen
impedimentsmark, men små skogspartier finns i söder.
Inom området finns inga kända fornlämningar. Vid utredningens etapp 1 har två objekt framkommit. Dessa
utgörs av bebyggelselämningar (obj 1) och av en hägnadsrest (obj 2). Utredningen skulle även schakta
intill/söder om gravfält Skå 41:1 för att se om tidigare
okända lämningar fanns även där. Objekt 1: stenansamlingarna kunde identifieras på en
karta från 1843 som rester efter en lada/ekonomibyggnad. Utöver detta påträffades vad som tolkades som
en
källargrop. Objekt 1 bedömdes som en övrig kulturhistorisk lämning. Objekt 2: Utgjordes av en ca tre
meter
lång rad med stenar på berg. Dessa tolkades vara fundamentsrester till en gärdesgård. Objektet bedömdes
vara
en övrig kulturhistorisk lämning. Vid schaktningen söder om gravfältet kunde ytterligare några gravar
identifieras vilket indikerar att gravfältets gräns mot söder är oklar. Vid schaktningen påträffades
även ett fundament med tegel och bruk. Anläggningen tolkas vara en syll till en modern byggnad. Eftersom
syllen ligger intill infarten till flygfältet kan det möjligen röra sig om rester efter en vaktstuga.
Rapport 2014:35
Skarpa by. Arkeologisk utredning för del av fastigheten Skarpnäcks gård, Brännkyrka socken, Stockholm stad,
Södermanland.
Länk: Rapport 2014:35
Arkeologistik AB har under november 2014 genomfört en arkeologisk utredning inom stadsdelen Skarpnäck i
sydöstra Stockholm. Utredningens syfte var att klargöra
fornlämningsstatusen för några registrerade lämningar inför en av Stockholms stad planerad utbyggnad av
stadsdelen. De berörda fornlämningarna utgjordes dels av en osäker stensättning (RAÄ Brännkyrka 167:1),
dels
av bebyggelselämningar av oklar ålder (RAÄ Brännkyrka 87:1 – 3 och Brännkyrka 166:1). Uppdragsgivare var
Stockholms stad. Lämningen RAÄ Brännkyrka 167:1 visades utgöra en stensättning med kantkedja och bedöms
som
en fornlämning. Bebyggelselämningarna har utifrån en karta från 1671 visats utgöra lämningar efter
Skarpa by
på vars ägor säteriet Skarpnäcks gård bildades 1661. Skarpa, som under medeltiden var ett torp under
Årsta,
hade på 1600-talet utvecklats till en by med tre gårdar och ett torp. De berörda lämningarna härrör från
två
av byns gårdar och bedöms därför som fornlämningar. Lämningarna efter de övriga två gårdarna har idag
utplånats
av den moderna bostadsbebyggelsen i Skarpnäck (RAÄ Brännkyrka 86:1 samt objekt 6). I samband med
fältarbetet
påträffades även tre tidigare oregistrerade lämningar i form av en gravhög (objekt 1), ett område med
bebyggelselämningar (objekt 2) och en vägbank (objekt 3). Bebyggelselämningarna härrör från torpet
Tätorpet
som etablerades i början av 1600-talet, men då troligen på en plats längre väster ut, på platsen för den
numera borttagna husgrunden RAÄ Brännkyrka 86:1. Det nu påträffade bebyggelseläget är belagt på en karta
från 1756. Vägbanken löper i närmast nordsydlig riktning strax öster om torplämningen och finns markerad
på
samma karta. Högen och bebyggelselämningarna bedöms som fornlämningar medan vägbanken bedöms som en
övrig
kulturhistorisk lämning. De tidigare okända lämningarna som påträffades av en slump i samband med
fältarbetet antyder att fler oregistrerade lämningar kan finnas inom de ännu obebyggda delarna av
Skarpnäcks
gård.
Rapport 2014:36
Såsta. Arkeologisk förundersökning inom fastigheten Såsta 3:1, Täby socken och kommun, Uppland.
Länk: Rapport 2014:36
Arkeologistik AB har under en dag i december 2014 genomfört en arkeologisk förundersökning inom
fastigheten
Såsta 3:1 (Såsta gård) i Täby socken och kommun. Förundersökningsytan bestod av öppen hagmark med
enstaka
mindre ytor med berg i dagen. Området ligger i en fornlämningstät bygd med många lämningar från
framförallt
järnålder, t.ex. hägnadssystem,
gravfält, boplatser och runristningar. Såsta gård anses bl.a. kunna vara den kända Jarlabankeättens
släktgård. Inom förundersökningsområdet grävdes 13 schakt med maskin utan att något av antikvariskt
intresse
påträffades varför ytan bedöms sakna fornlämningar.
Rapport 2014:37
Arkeologisk förundersökning RAÄ Norrsunda 15:1 samt arkeologisk utredning etapp 2, RAÄ Norrsunda 159:1,
Märsta
21:55, Sigtuna kommun, Uppland.
Länk: Rapport 2014:37
Rapport 2014:38
Norra Sigtuna stad. Arkeologisk utredning inom delar av fastigheterna Ragvaldsbo 1:1 och Venngarn 1:28 m fl,
Sigtuna socken och kommun, Uppland.
Länk: Rapport 2014:38
Arkeologistik AB har under oktober och december 2014 genomfört en arkeologisk utredning av ett område
strax
norr om Sigtuna inför detaljplanering av en ny stadsdel – Norra Sigtuna stad. Utredningen har innefattat
arkiv- och kartstudier, fältinventering samt provundersökningar med maskin och/eller handredskap.
Uppdragsgivare var Sigtuna kommun.
Utredningsområdet var ca 38 hektar stort och utgjordes till lika delar av skogsklädda moränhöjder och
öppen
tidigare åkermark med nivåer mellan 25 och 45 meter över havet. Inom området var endast några
kulturhistoriska lämningar i form av en lägenhetsbebyggelse,
sentida husgrunder och ett gränsröse kända sedan tidigare. Vid Glädjen i utredningsområdets norra del
har
dock även Mälarområdets hittills näst största vikingatida/tidigmedeltida silverskatt påträffats. Fyndet
gjordes 1789 i samband med att en åker till det dåvarande torpet utvidgades. Den exakta fyndplatsen är
inte
känd. Husgrunden RAÄ Sigtuna 216:1 utgör lämningar efter torpet Sorgen som endast finns belagt på en
karta
från 1848 och lämningen bedöms därför som en fornlämning. Bebyggelselämningarna RAÄ Sigtuna 217:1 utgör
lämningar efter en liten lägenhet, som möjligen har haft namnet Gretas hål. Bebyggelsen finns inte
belagd på
äldre kartor, men utifrån kartorna och fynd vid provgrävning kan bebyggelsen sannolikt dateras till
perioden
ca 1878 – 1918. Lämningarna bedöms som en övrig kulturhistorisk lämning. Lägenhetsbebyggelsen RAÄ
Sigtuna
215:1 kommer att omregistreras som en sentida husgrund och bedöms liksom gränsmärket RAÄ Sigtuna 92:1
som en
övrig kulturhistorisk lämning.
Vid utredningen framkom i övrigt endast ett par röjningsrösen (objekt 1), en stensättning (objekt 2) och
en
stensättningsliknande lämning (objekt 3) i områdets centrala del samt två väglämningar i
utredningsområdets
östra respektive sydvästra delar (objekt 6 respektive objekt 7 och 8). Av dessa är det endast
stensättningen
objekt 2 som bedöms som en fornlämning, medan övriga objekt bedöms som övriga kulturhistoriska
lämningar.
Rapport PM
PM angående arkeologisk utredning inom del av Håknäs 12:13, Överjärna socken, Södertälje kommun,
Södermanland.
Länk: Rapport PM
Rapport PM
PM angående arkeologisk utredning inom del av Yttereneby 1:2, Ytterjärna socken, Södertälje kommun,
Södermanland.
Länk: Rapport PM
Rapport PM
Ang. arkeologisk utredning inom fastigheten Fastarby 1:21, Össeby-Garn socken, Vallentuna kommun.
Länk: Rapport PM