Rapport 2018:1
En tidigkristen stensättning i Åkersberga. Arkeologisk förundersökning och undersökning, RAÄ Österåker 292:1, fastigheten Hagby 1:3, Österåkers kommun, Stockholms län.
Länk: Rapport 2018:1
Arkeologistik AB har i enlighet med beslut från Länsstyrelsen i Stockholm genomfört en arkeologisk förundersökning och arkeologisk undersökning av fornlämning RAÄ Österåker 292:1, en stensättning, strax väster om Åkersberga i Österåkers kommun. Undersökningarna, som genomfördes under senhösten 2016 respektive under våren 2017, föranleddes av en planerad vägombyggnad.
Stensättningen var belägen strax söder om ett större gravfält från yngre järnålder med ett sjuttiotal gravar (RAÄ Österåker 32:1). Stensättningen åtskildes från gravfältet av Gamla Landsvägen som nu planerades att byggas om, men har ursprungligen sannolikt utgjort en del av detta. Vid förundersökningen framkom inga ytterligare gravar inom exploateringsområdet, utan endast enstaka sentida anläggningar i form av stolphål, gropar och röjningsrösen. Stensättningen var ca 5,40 meter i diameter och 0,4 meter hög och markerades av en kraftig kantkedja av 0,55 - 0,9 meter långa stenar samt ett ca 1,7 meter långt markfast block i väster. Fyllningen innanför kantkedjan utgjordes helt igenom av sand och var ca 0,3 meter tjock. I botten av anläggningen framkom en i väst-öst orienterad manslång nedgrävning, ca 1,8 x 0,6 meter stor och 0,3 meter djup, vilken sannolikt har rymt den gravlagde. Inga skelettrester eller rester efter en eventuell kista fanns dock bevarade i gropen. Inga fynd påträffades.
Anläggningen bedöms härröra från tidigkristen tid, från omkring mitten av 1000-talet. Skelettgravar, dvs. där den döde inte har kremerats som brukligt under större delen av järnåldern, blir utifrån kristna influenser allt vanligare under vikingatiden, men slår igenom på allvar först under 1000-talet.
Rapport 2018:2
Mesolitisk boplats vid Södertörns högskola. Arkeologisk förundersökning av RAÄ Huddinge 368:1, fastigheten Grantorp 5:3, Huddinge socken och kommun, Stockholms län.
Länk: Rapport 2018:2
Arkeologistik har under oktober - november 2017 genomfört en arkeologisk förundersökning av en mesolitisk boplats (Huddinge 368:1).
Ytan var belägen mellan två större vägbankar och vid schaktningen kunde endast ett tunt kultulager med ett fåtal fynd (78 st) och enstaka skärvsten samt ett stolphål påvisas. Kulturlagret bedömdes inte vara tjockare än 5 cm.
Den tillgängliga ytan mellan vägbankarna bedömdes vara fädigundersökt efter fältfasen, men fornlämningen sträcker sig sannolikt vidare mot nordost under den norra vägbanken.
Rapport 2018:3
Stenålder och historiska bebyggelselämningar i Gladö Kvarn. Arkeologisk förundersökning inom Huddinge 325:1, 326:1 och 535, fastigheten Gladö 1:3, Huddinge kommun, Stockholms län.
Länk: Rapport 2018:3
Arkeologistik har under oktober och november 2017 genomfört en arkeologisk förundersökning av Huddinge 325:1, 326:1 och 535. Anledningen var att man höll på att bredda vägarna i området.
Stenåldersboplatsen RAÄ Huddinge 325:1 kom att beröras då den delvis låg inom arbetsområdet på östra sidan av Österängsvägen. Här kunde ett ca 0,1 meter tjockt fyndförande kulturlager med fynd av kvarts (tex avslag, kärnor, spån), bergart (bryne) och sandsten (slipsten) påvisas. Förundersökningen visade att boplatsen sträckte sig ända fram till bilvägen i väster och att lämningen var större åt detta håll än redovisat i FMIS.
Fyndplatsen för två kvartsavslag (RAÄ Huddinge 326:1) indikerade att ytterligare fynd av stenålderskaraktär kunde framkomma inom förundersökningsområdet men inga ytterligare fynd gjordes. Man kan dock inte utesluta att sådana fynd ändå kan finnas på det berörda impedimentet i anslutning till förundersökningsytan.
RAÄ Huddinge 535 utgjordes av bebyggelselämningar efter torpet Nybovik. Hela impedimentet kom att karteras men schakt förlades endast inom förundersökningsområdet, på båda sidor om en bilväg som skär rakt igenom lämningen. Vid schaktningen kunde endast tre syllar påvisas (möjligen två byggnader) och fyra övriga anläggningar (nedgrävning, sopgropar). Vid rensning och anläggningsgrävning kunde inga fynd äldre än 1800-1900-tal påvisas. Då Nybovik har äldre belägg än så (1600-tal) kan äldre byggnader och fynd ändå finnas utanför förundersökningsområdet.