Rapporter 2015

Rapport 2015:1

Kista hembygdsgård. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Kista bytomt, RAÄ Väddö 174:1, Kista 1:2, Norrtälje kommun, Uppland. Länk: Rapport 2015:1

Arkeologistik AB genomförde i december 2014 en arkeologisk förundersökning (schaktkontroll) inom och i anslutning till Kista bytomt på Väddö i samband med schaktning för en infiltrationsanläggning och ledningsdragningar. Uppdragsgivare var Väddö Hembygds- och fornminnesförening. Vid arbetet framkom endast en härdgrop i ett av schakten. Den framschaktade delen av härdgropen undersöktes och togs bort. Den undersökta delen var ca 1,4 x 0,5 meter stor och 0,25 meter djup och innehöll rikligt med skörbränd sten, sot och kol. Inga fynd påträffades. Härdgropen kan sannolikt dateras till järnålder.

Rapport 2015:2

Skepptuna och Vidbo. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom fornlämningsområden för RAÄ Skepptuna 42:1, 90:1, 272:1-2, och 324:2, Gårdesta 6:13 m fl samt RAÄ Vidbo 77:1, Vidbo-Norrby 5:3 m fl, Sigtuna kommun, Uppland. Länk: Rapport 2015:2

Arkeologistik AB har under september och oktober 2014 genomfört arkeologiska förundersökningar i form av schaktkontroller inom fornlämningsområden till fem fornlämningar i Skepptuna socken (RAÄ Skepptuna 42:1, 90:1, 272:1-2, 324:2) i Sigtuna kommun i samband med ledningsdragningar. I uppdraget ingick även schaktövervakning intill en fornlämning i Vidbo socken (RAÄ Vidbo 77:1), men denna kom aldrig att genomföras då ledningssträckningen hade omplanerats och inte längre skulle komma att beröra fornlämningen. Uppdragsgivare var Vattenfall Eldistribution AB. Vid arbetet framkom inget av antikvariskt intresse.

Rapport 2015:3

En stensättning från förromersk järnålder i Midsjö. Arkeologisk undersökning, fornlämning RAÄ Rimbo 79:1, Norrtälje kommun, Uppland. Länk: Rapport 2015:3

I september 2014 genomförde Arkeologistik AB en arkeologisk undersökning av stensättningen RAÄ Rimbo 79:1 i Midsjö strax väster om Rimbo samhälle i Uppland. Orsaken till undersökningen var att stensättningen låg i vägen för en planerad gång- och cykelväg längs med väg 77 mellan Midsjö och Rimbo. Uppdragsgivare var Trafikverket. Stensättningen var närmare 9 meter i diameter och 0,8 meter hög. Dess norra del hade dock grävts bort i samband med en ledningsdragning några år tidigare och i stensättningens södra del fanns en stor grop efter en rotvälta. Trots skadorna föreföll gravgömman, som utgjordes av ett benlager med sotfria brända ben, vara relativt intakt. Benen härrörde från en yngre vuxen till medelålders person, troligen en kvinna. Kvinnan hade inte fått med sig några föremål i graven. En 14C-analys på ben visade att graven hade anlagts under förromersk järnålder (395 – 370 BC kal. 1 sigma).

Rapport 2015:4

Hälsovägen. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, inom fastigheten Grantorp 5:3, 5:4 m.fl., Huddinge socken och kommun, Södermanland. Länk: Rapport 2015:4

Arkeologistik AB har under mars 2015 genomfört en arkeologisk utredning av ett ca 3,2 hektar stort område omedelbart intill Hälsovägen i Flemmingsberg, Huddinge. Området utgörs dels av skogsklädda impediment med tämligen stora ytor med berg i dagen men även av flackare terräng, dock också delvis skogsbevuxet. Inom området finns ett bevakningsobjekt, RAÄ Huddinge 368:1, vilket utgörs av enstaka fynd av slagen kvarts funna i en skogsstig. Utredningens syfte vara att kontrollera om tidigare ej kända lämningar kunde finnas inom utredningsområdet men även försöka klargöra statusen på RAÄ Huddinge 368:1. Vid utredningens etapp 1 har ett objekt framkommit. Detta utgörs av en tjärdal (obj 1). Objekt 1 bedömdes vara en övrig kulturhistorisk lämning. Vid utredningens etapp 2 grävdes sju schakt inom Huddinge 368:1. I två schakt samt i två rutor framkom ett sparsamt fyndmaterial. Totalt hittades tre fynd av kvarts med hög kvalité (två avslag samt en nodul), en skärvsten samt ett slipstensfragment i röd sandsten. Den sammantagna bilden av tidigare funna bearbetade kvartsfynd och de nu i ett fyndförande lager påträffade artefakterna gör att Arkeologistik bedömer lämningen som fornlämning (boplats).

Rapport 2015:5

Ättebacken. Arkeologisk dokumentation och borttagning av staket inom gravfält RAÄ Bromma 41:1, fastigheten Ättebacken 1, Bromma socken och Stockholms stad, Uppland. Länk: Rapport 2015:5

Arkeologistik AB har under en dag i mars 2015 avlägsnat en del av ett staket inom gravfält Bromma 41:1. Gravfältet ligger även inom naturreservatet Kyrksjölöten. Staketstolpar med nät var uppsatta över två gravar. Beställare av uppdraget var Länsstyrelsen i Stockholms län. Totalt avlägsnades tio stolpar, vilka var nedgrävda och gjutna med cement i ca 0,3-0,4 meter djupa gropar. I samband med detta avlägsnades även nätet mellan stolparna. Varje stolpgrop mättes in med GPS och beskrevs i text. I en grop, på toppen av den största graven, kunde delar av en kärnpackning ses. I övrigt kunde inte andra konstruktionsdetaljer, fynd eller brända ben iakttas. Jordmaterial saknades på platsen för igenfyllning varför matjord köptes in för återfyllnad. Efter insatsen bedöms anläggningarna vara återställda.

Rapport 2015:6

Förbifart Stockholm, delsträcka Hjulsta. Arkeologisk förundersökning i form av kartering av fornlämningarna RAÄ Spånga 96:1, 214:1 och 329:1 samt RAÄ Spånga 235:1, fastigheterna Akalla 4:1 respektive Lunda 5:1, Stockholms kommun, Uppland. Länk: Rapport 2015:6

Karteringen utfördes under optimala förhållanden kort efter snösmältningen, då arkeologiska lämningar framträder som tydligast. Inom övergivna by- och gårdstomter, som normalt är kraftigt gräsbevuxna, kan dock mindre framträdande lämningar trots det vara svåra att upptäcka. Gravfältet RAÄ Spånga 96:1 och de anslutande fornlämningarna RAÄ Spånga 214:1 och 329:1 är belägna på och i sluttningarna till en skogsbevuxen höjdrygg norr om E18. Terrängen är relativt öppen, men med ställvis tätare bevuxna partier, framför allt i anslutning till den tidigare åkermarken i söder och i höjdryggens nordsluttning. Mätningarnas noggrannhet förväntades därför inte bli särskilt hög. För en högre noggrannhet hade en totalstation varit lämpligare att använda vid karteringen, men den betydligt längre fältarbetstid detta hade medfört bedömdes inte vara motiverad utifrån karteringens syfte. Mätningarnas noggrannhet blev trots allt bättre än förväntat. Avvikelserna begränsades till intervallet ± 0,02 – 1,5 meter, och huvudsakligen till ± 0,7 – 1 meter. Totalt karterades 68 objekt varav 17 gravar, sju stensträngar, tre terrasseringar, två väglämningar, en husgrund (?), ett gränsmärke (?), nio stenröjda ytor samt 28 röjningsrösen (se bilagor). Antalet karterade gravar är betydligt färre än de ca 46 (synliga) gravar som ska finnas på gravfältet enligt FMIS. Skillnaden kan endast delvis förklaras av att ett mindre antal av de registrerade gravarna istället utgörs av röjningsrösen. Av det registrerade stensträngssystemet RAÄ Spånga 329:1 kunde endast den östra av stensträngarna återfinnas. På platsen för den västra stensträngen finns istället en äldre vägbank, men med en betydligt kortare utsträckning än den stensträng som redovisas i FMIS. Tidigare oregistrerade stensträngar har istället karterats norr, väster och söder om de tidigare stensträngarna. Inom Breda gårdstomt (RAÄ Spånga 235:1) är terrängen öppen och fri från träd med undantag för tomtens norra delar, som dels utgörs av en aspbevuxen tidigare odlingsyta, dels av bergig skogsmark. Mätningarnas noggrannhet var överlag goda, ± 0,02 – 0,1 meter inom större delen av fornlämningen, men i dess norra delar inte bättre än ± 0,5 – 0,8 meter. Totalt har 26 objekt karterats inom eller i direkt anslutning till tomten. Objekten utgörs av nio husgrunder, sju terrasseringar, två murar, en väglämning, sex odlingsytor och ett röjningsröse.

Rapport 2015:7

Hammarbergsvägen. Arkeologisk utredning inför detaljplan Hammarbergsvägen, fastigheterna Hammar 1:9 och 1:10 m fl, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland. Länk: Rapport 2015:7

Arkeologistik AB har under våren 2015 genomfört en arkeologisk utredning av ett ca 4,5 hektar stor planområde i Tungelsta i Haninge kommun. Uppdragsgivare var kommunen. Planområdets norra och sydvästra delar utgjordes av bebyggda villatomter medan den övriga delarna utgjordes av dels igenväxande tidigare åkermark, dels av bergig skogsmark. Utredningsområdet har under modern tid utgjort ett gränsområde mellan Mulsta, Skogs- Ekeby och Ålsta byars ägor, vilket huvudsakligen har nyttjats till äng och hagmark. Vid utredningens första etapp framkom endast en uppgift om ett tidigare torp, ett sentida röjningsröse samt sentida bebyggelselämningar inom utredningsområdet. Resultatet motiverade inte ytterligare utredningsinsatser (etapp 2) inom planområdet.

Rapport 2015:8

Stensta-Ormsta. Arkeologisk utredning, Ormsta 1:35 m fl, Vallentuna socken och kommun, Uppland. Länk: Rapport 2015:8

Arkeologistik AB har under april 2015 genomfört en arkeologisk utredning av ett ca 2,4 hektar stort område omedelbart öster om Lindholmsvägen, strax norr om Ormsta, Vallentuna. I områdets södra delar finns bebyggda villatomter men även skogsklädda partier/impediment. I norr finns utöver skogsklädda ytor även åkermark. Inom området finns en fornlämning, RAÄ Vallentuna 319:1, vilket utgörs av ett röse. Utredningens syfte vara att kontrollera om tidigare ej kända lämningar kunde finnas inom utredningsområdet. Vid utredningens etapp 1 har femton objekt framkommit. Dessa utgörs av fem områden med fossil åker och/eller röjningsrösen (obj 1, 5, 9, 10 och 12), tre bebyggelselämningar (obj 2, 4 och 7), en mur (obj 3), ett brott/täkt (obj 6), fyra stensättningar (obj 8), kvarnlämning (obj 11), två skyttevärn (obj 13 och35) samt en färdväg (obj 14). Av dessa är det endast stensättningarna objekt 8 som bedöms som fornlämningar. Övriga objekt bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar.

Rapport 2015:9

Ett skadat gravfält vid Näs gård. Dokumentation av skador på gravfältet RAÄ Rö 24:1, Näs 1:9, Norrtälje kommun, Uppland. Länk: Rapport 2015:9

På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län har Arkeologistik AB utfört en dokumentation av skador som tillfogats gravfältet RAÄ Rö 24:1 i Uppland i samband med en avverkning. Dokumentationen genomfördes den 24 april 2015. Vid dokumentationen kunde endast begränsade skador konstateras på en av gravarna.

Rapport 2015:10

En stensättning i Solbacka. Arkeologisk undersökning, fornlämning RAÄ Norrtälje 81, fastigheten Tälje 3:187, Norrtälje socken och kommun, Uppland. Länk: Rapport 2015:10

I april 2015 genomförde Arkeologistik AB en arkeologisk undersökning av stensättningen RAÄ Norrtälje 81 i Solbacka strax nordost om Norrtälje i Uppland. Orsaken till undersökningen var att stensättningen låg i vägen för bostadsbebyggelse. Uppdragsgivare var Solbacka Mitt AB. Stensättningen var närmare 5 meter i diameter och 0,3 meter hög. Dess centrala delar hade skadats i sen tid med avlägsnande av stenpackning och recenta fynd ända ner till moränen som följd. Möjligen är detta orsaken till att en gravgömma saknades. Fornlämningen har inte kunnat 14C-dateras men utifrån anläggningens karaktär och läge är en datering till äldre järnålder trolig.

Rapport 2015:11

Ett plundrat gravfält i Gottröra. Besiktning och dokumentation av plundringsgropar på fornlämning RAÄ Gottröra 209:1, fastigheten Västra Rickeby 1:2, Norrtälje kommun, Uppland. Länk: Rapport 2015:11

Vid besiktningen gick gravfältsimpedimentet igenom systematiskt i sökkorridorer, men plundringsgropar kan trots detta ha missats pga. den ställvis kraftiga gräsväxten. Totalt påträffades sju tydliga nygrävda, men igenlagda gropar på gravfältets södra del. Ingen av groparna var grävd i synliga gravar. Groparnas utseende och storlek talar tydligt för att de grävts med spade i samband med metalldetektering. Groparna var i allmänhet 0,3 x 0,3 meter stora och 0,1 – 0,15 meter djupa. Oftast var gropen runtomgrävd och fyllningen lyft i en sammanhängande tova som sedan hade lagt tillbaka. Groparna mättes in med RTK-gps, men pga. av växtligheten blev mätningarnas noggrannhet inte särskild hög, i genomsnitt inte bättre än ± 0,5 meter. Groparna dokumenterades även i text och fotografier. De flesta groparna fotograferades dels i det tillstånd som de påträffades, dels med lyft tuva. Efter fotografering lades tuvorna tillbaka på plats igen. Vid besiktningen noterades också ett antal äldre ofyllda gropar av skilda storlekar och djup på gravfältet. Dessa har dock inte dokumenterats. Vid besiktningen kontrollerades även ett impediment med en registrerad hög (RAÄ Gottröra 46:1) strax söder om gravfältet, men utan att några ytterligare plundringsgropar kunde konstateras.

Rapport 2015:12

Kulla vägskäl. Arkeologisk utredning inför byggande av gång- och cykelväg utmed väg 1004 och en gång- och cykelpassage under väg 274, Östra Ryd socken, Österåker kommun, Uppland. Länk: Rapport 2015:12

Arkeologistik AB har under juli 2015 genomfört en arkeologisk utredning utmed väg 274 och väg 1004. Utredningen vid väg 274 skulle innefatta etapp 1 och vid behov etapp 2 medan delen utmed väg 1004 endast skulle innefatta etapp 1. I uppdraget ingick även att kontrollera utbredningen av gravfält Östra Ryd 107:1 och 108:1 gentemot de i FMIS redovisade gränserna. Uppdragsgivare var Trafikverket. Vid utredningens första etapp framkom åtta objekt: tre husgrunder, ett jaktvärn, en härd, en grop, ett möjligt förhistoriskt boplatsläge samt en bytomt/gårdstomt (Kulla gamla tomt). Bytomten är idag till stora delar utplånad av vägar och en nyligen anlagd infartsparkering. Två av husgrunderna (objekt 1 och 5) bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar, medan den tredje (objekt 6) bedöms som en fornlämning då den antas utgöra en del av Kullas ursprungliga bebyggelse. Härden och gropen bedömdes vara sentida och utgör ej kulturhistoriska lämningar. En arkeologisk utredning etapp 2 inom väg 274 har ej genomförts då inget kunde motivera detta. Inte heller har en utredning steg 2 genomförts inom det möjliga boplatsläget utmed väg 1004 eftersom denna sträcka endast innefattade etapp 1. Gravfältens utbredning i FMIS stämmer väl med den fysiska verkligheten.

Rapport 2015:13

Skadad hög vid Ekeby. Arkeologisk dokumentation och återställning av skador på en hög inom gravfält RAÄ Danderyd 4:1, Danderyd socken och kommun, Uppland. Länk: Rapport 2015:13

Arkeologistik AB har under en dag i augusti 2015 reparerat två skador/gropar i en gravhög inom gravfältet RAÄ Danderyd 4:1. Gravfältet är i sin helhet beläget inom en hästhage och en av skadorna har sannolikt uppstått av slitage från hästar medan den andra skadan troligen har sitt ursprung i en rotvälta, men som senare även slitits av hästar. Totalt fylldes groparna med medförd matjord (1040 liter) för att återskapa högens form.. Delar av en omkullfallen trästam lades över de återställda ytorna med syfte att skydda dessa från nytt slitage av hästar. Ytorna bör kunna självbesås på naturlig väg.

Rapport 2015:14

Schaktkontroll intill ett gravfält i Näs. Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll i anslutning till fornlämning RAÄ Rö 24:1, Näs 1:9, Norrtälje kommun, Uppland. Länk: Rapport 2015:14

På uppdrag av Montreal Fastighets AB har Arkeologistik genomfört en arkeologisk förundersökning i form av en schaktkontroll intill gravfältet RAÄ Rö 24.1 i Norrtälje i samband med schaktning för el och gångvägar inom fornlämningsområdet. Förundersökningen, som utfördes i enlighet med ett beslut från Länsstyrelsen i Stockholms län (dnr 43111-12457-2015), genomfördes den 11 augusti 2015. Vid förundersökningen framkom endast ett sentida kol- och sotlager samt sentida fynd i form av tegel och spikar.

Rapport 2015:15

Stensträng vid Rävsta. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning invid RAÄ Sigtuna 244:1, Rävsta-Flottvik, Sigtuna kommun, Uppland. Länk: Rapport 2015:15

Arkeologistik AB har under en halv dag i september 2015 övervakat schaktning för fiberkablar invid stensträng RAÄ Sigtuna 244:1. På ett ställe vid den södra delen av fornlämningen fanns en möjlig risk att påverka stensträngen eftersom lämningen där korsade kabelschaktets längdriktning. Två sträckor kom att kontrolleras utan att något av antikvariskt intresse kunde påvisas.

Rapport 2015:16

Våtmarksfynd i Kvarnsjön. Gropkeramisk fiskestation och en järnåldershägnad. Arkeologisk utredning, förundersökning av RAÄ Botkyrka 638 och 639 samt slutundersökning av RAÄ Botkyrka 638, inom fastigheten Riksten 8:1, Botkyrka socken och kommun, Södermanland. Länk: Rapport 2015:16

Under 2013 och 2014 har Arkeologistik AB genomfört en utredning, förundersökning och en slutundersökning i en våtmark (Kvarnsjön) nära Rikstens gård. Utredningen berörde den sydvästra delen av våtmarken. Vi kunde inte påvisa något av antikvariskt intresse inom den utredda delen. Förundersökningen berörde två lämningar (RAÄ Botkyrka 638 och 639). RAÄ 638 visade sig innehålla skärvsten, liggande träpinnar och enstaka stockar (varav några brända) samt gropkeramik. Ett antal av pinnarna/störarna var spetsade och enstaka var upprättstående i mossen. Några ansamlingar med sten tolkades kunna vara härdar. RAÄ 639 visade sig bestå av ett stort antal, på rad, stående stolpar. Totalt har 54 stolpar hittats. Slanor kunde iakttas mellan ett antal av stolparna, vilket tolkas vara rester efter ett flätverk. Sannolikt är lämningen rester efter en hägnad. En av stolparna har 14C-daterats till 420-565 Cal AD (folkvandringstid) men eftersom stolparna utgjordes av kärnvirke bedöms hägnaden snarare ha kunnat vara i bruk under den yngre järnåldern. Slutundersökningen berörde den neolitiska lämningen RAÄ 638. En ca 10 x 18 meter stor yta med liggande och stående trärester undersöktes på ett djup av ca 1,2 meter i Kvarnsjöns mosse. Inom ytan fanns koncentrationer av trä vilka kan ha utgjort delar av konstruktioner såsom vindskydd/hydda. Inom ytan påträffades även härdar samt ett antal träföremål och andra fynd. Centralt på ytan hittades ett stort antal med sjönötter vilka har förts till platsen av människan. Utöver detta hittades en hasselnöt, flera barkflöten, en del av en paddel, en trästav med knopp, svamptickor samt gropkeramik från en kruka mm. Flera prover har 14C-daterats vilka gör det troligt att man varit i mossen någon/några gånger kring 3100-2900 Cal BC. Ett försök att genomföra en dendrokronologisk analys gjordes men virket hade för få årsringar. Platsen tolkas vara en fiskestation i en dåtida sötvattensjö en bra bit från den samtida kusten. Havsstranden låg då ca 30 meter högre än dagens nivå men RAÄ 638 låg ca 48-50 meter över dagens havsnivå vilket innebar att man måste ha tagit sig högre upp i terrängen och längre in i den dåtida skogen.

Rapport 2015:17

Finnsta. Arkeologisk utredning, Finnsta 1:2, 1:229 och 1:230, Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland, Stockholms län. Länk: Rapport 2015:17

Arkeologistik AB har under ett par dagar i september och oktober 2015 genomfört en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 av ett ca 2 hektar stort planområde vid förskolan Blomman i Upplands-Bro kommun. Utredningen har innefattat arkiv- och kartstudier, specialinventering och utredningsschaktning med maskin. Uppdragsgivare var kommunens plan- och exploateringsavdelning. Utredningsområdet, som bestod av två delområden, var beläget inom Finnsta gamla tomt som i FMIS var registrerat som ett bevakningsobjekt (RAÄ Bro 185:1). Vid utredningen framkom inget av antikvariskt intresse inom de två delområdena. Efter kartstudier och fältbesiktning har dock läget för bytomten korrigerats och den registrerade lämningen brutits upp på tre olika objekt. Bytomten (objekt 1/RAÄ 185:1) ligger idag till stora delar inom Finnstaskolan och förskolan Blommans skolområden och har förstörts av bebyggelse, vägar och asfaltplaner. Dess östra del är dock delvis bevarad inom ett grönt lekområde. Inom denna del finns minst en husgrund kvar. Finnsta är känt i skriftliga källor sedan 1440-talet och på kartor sedan 1690-talet då byn bestod av två gårdar. De i dag ännu obebyggda delarna av tomten bedöms utgöra fornlämning. Strax öster om bytomten finns ett område med sentida bebyggelselämningar i form av husgrunder, terrasser och stödmurar (objekt 2). Dessa utgör lämningar efter en ny huvudbyggnad till Finnsta gård som uppfördes öster om och utanför den ursprungliga tomten på 1920- eller 1930-talet. Lämningarna bedöms som en övrig kulturhistorisk lämning. Sydöst om bytomten finns slutligen en jordkällare (objekt 3). På en karta från 1859-63 finns en större byggnad, troligen en lada, markerad på platsen, men nu kunde endast källarlämningen iakttas i området. Källargropen bedöms som en övrig kulturhistorisk lämning.

Rapport 2015:18

Ängsbacken. Arkeologisk utredning, del av Hoxeltorp 1:5, Salems socken, Södertälje kommun, Södermanland, Stockholms län. Länk: Rapport 2015:18

Arkeologistik AB har under oktober 2015 genomfört en arkeologisk utredning av ett ca 4,5 hektar stort område vid Ängsbacken i Viksberg, Södertälje kommun inför arbete med detaljplan för en ny skola. Uppdragsgivare var Södertälje kommun, Samhällsbyggnadskontoret. Utredningen har innefattat arkiv- och kartstudier samt fältinventering (etapp 1). Utifrån de begränsade resultaten av utredningens första etapp bedömdes ytterligare utredningsinsatser (etapp 2) inte vara nödvändiga. Utredningen visade att det tidigare torpet Ängsbacken hade etablerats i området någon gång mellan 1862 och 1883. Torpet etablerades på platsen för en liten åker och ängsvret, som åtminstone sedan 1674 hade brukats under Talby västergård och Hoxeltorp, men som under 1800-talet införlivades i Viksbergs säteri ägor. Från Ängsbacken finns ett fynd av en skafthålsyxa, men med okänd fyndplats. Vid inventeringen framkom fem tidigare oregistrerade objekt varav en osäker dammanläggning (objekt 1), en färdväg (objekt 2), en rökugn av tegel (objekt 3), ett gränsmärke (objekt 4) och en ugn till en kolarkoja (objekt 5). Samtliga objekt bedömdes som övriga kulturhistoriska lämningar.

Rapport 2015:19

Kockbacka - stensättningar från övergången mellan bronsålder och järnålder samt en sentida kolmila. Arkeologisk undersökning av RAÄ Bro 106:1, Bro 112:1-2 och objekt 13 samt förundersökning av objekt L inför byggande av trafikplats Kockbacka vid E18, Bro socken, Upplands-Bro kommun, Stockholms län, Uppland. Länk: Rapport 2015:19

På uppdrag av Trafikverket har Arkeologistik AB gjort arkeologiska undersökningar vid Kockbacka i Bro. Två lämningar skulle förundersökas i avgränsande syfte (objekt L och Bro 113:1-4) och ytterligare tre lämningar skulle slutundersökas (objekt 13, Bro 106:1, Bro 112:1- 2).

Förundersökningarna

Initialt beskrevs objekt L som en husgrund där lämningens utbredning skulle klargöras. Vid förundersökningen kunde inget av antikvariskt intresse påvisas utanför anläggningen varför vi även grävde inom densamma. Resultatet blev att den s.k. husgrunden omtolkades till en rektangulär kolbotten (liggmila). Vid besiktning i fält tillsammans med Länsstyrelsen visade det sig att en avgränsning av Bro 113:1-4 mot söder ej var nödvändig varför den därefter utgick ur projektet. Terrängen i söder utgjordes av storblockig morän.

Undersökningarna

Objekt 13 visade sig vara en ensamliggande rund stensättning, ca 5,5 meter i diameter. Vid utgrävningen kunde en stenkrets, ca 1,75 x 1,6 meter stor, centralt placerad i anläggningen påvisas. Ett lager med brända ben fanns framförallt inom denna, men även något utanför kretsen. Ben har 14C-daterats till förromersk järnålder (360 - 160 cal BC). Den anläggning som här benämns RAÄ Bro 106:1 bedöms ursprungligen ha ingått i, det i FMIS undersökta och borttagna, gravfältet Bro 106:1. Vid undersökningen visade sig anläggningen vara en skeppsformig stensättning, ca 10 x 5 meter stor. En stävsten fanns i nordväst samt en tydlig kantkedja utmed anläggningens norra sida. Ingen begravning kunde hittas men centralt placerad i anläggningen, i stenpackningens yta, fanns en fint fasetterad knacksten/löpare. Bro 112:1 utgjordes av en ca 4 meter stor rund stensättning utan fyllning (rösekaraktär). Vid utgrävningen kunde en ca 0,9 meter stor rektangulär nedgrävning ses. Nedgrävningen var ofylld så när som på stenar från packningen. Gropens sidor var satta med större stenar. I botten fanns flera stenar lagda med flata sidor uppåt vilka har utgjort gropens botten. Ingen begravning kunde påvisas men möjligen kan nedgrävningen utgöra en slags kista för obrända ben som har förmultnat över tid. Bro 112:2 utgjordes av en ca 5 meter stor rund stensättning. Centralt i anläggningen, mot dess botten, fanns en ca 0,8 x 0,5 x 0,2 meter stor stenflisa. Denna avvek gentemot övriga stenar i packningen och tolkades därför kunna vara en locksten. Dock kunde ingen begravning eller fynd påvisas, vare sig under lockstenen eller i övrig stenpackning. Samtliga gravars utseende, konstruktionselement och belägenhet, tillsammans med 14C-dateringen av objekt 13 gör att dessa bör dateras till den yngsta bronsåldern - äldsta järnåldern.

Rapport 2015:20

Sentida lämningar vid Mörkö kyrka. Arkeologisk utredning etapp 2, RAÄ Mörkö 87:1, Hörningsholm 2:1, Södertälje kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2015:20

-

Rapport 2015:21

Gång- och cykelväg i Brokvarn. Arkeologisk undersökning av del av boplatsen RAÄ Turinge 37:1, inom fastigheten Ströpsta 3:402, Nykvarn kommun, Södermanland. Länk: Rapport 2015:21

Arkeologistik AB har med anledning av planerad VA-ledning och anläggande av g/c-väg, under en dag i november 2015, genomfört schaktning inom Turinge 37:1. Ett antal schakt grävdes med maskin och två provrutor grävdes för hand. Syftet med provrutorna var att se ploglagrets innehåll. Endast ett fåtal fynd av antikvariskt intresse hittades i de högre belägna schakten (S1, S3). Två slipstensfragment samt enstaka skärviga och skörbrända stenar påträffades. Inget kulturlager eller anläggningar kunde ses under ploglagret varför tolkningen görs att detta plöjts bort. Det ringa antalet fynd visar att ytan direkt söder om bilvägen endast bör ha nyttjats extensivt under boplatsens brukningstid.

Rapport 2015:22

Bronsåldersritualer och sentida djurgravar. Om en offerplats från yngre bronsålder - äldre förromersk järnålder vid Burehäll i Riala socken. Arkeologisk undersökning, fornlämning RAÄ Riala 209, Riala-Ekeby 2:8, Norrtälje kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2015:22

Arkeologistik AB genomförde i början av november 2014 en delundersökning av en offerplats vid Burehäll i Riala socken, Uppland. Orsaken till undersökningen var anläggandet av en ny huvudvattenledning mellan Norrtälje och Vallentuna. Området för offerplatsen uppmärksammades 2010 i samband med en arkeologisk utredning inför vattenledningen, även om det då inte stod klart hur komplexa lämningarna på platsen var. Vid utredningen påträffades bl.a. en skålgropshäll och ett skålgropsblock på ett impediment intill en tidigare utdikad och uppodlad våtmark. I provschakt som grävdes intill hällarna framkom skärvstenslager med enstaka förhistoriska keramikfragment och brända ben samt en härd. I samband med en senare förundersökning framkom också obrända ben i den forna våtmarken som omgav impedimentet. De stratigrafiska förhållandena tydde på att benen hade deponerats i öppet vatten och lämningarna tolkades som en offerplats från bronsåldern. Vid undersökningen påträffades benfragment från huvudsakligen nöt och får eller get, men även från häst, svin och möjligen även ett hjortdjur. Materialet bestod av ben från både köttrika och köttfattiga delar och tolkas utgöra spår efter såväl offer som offermåltider. Fyra av fragmenten har daterats till perioden yngre bronsålder – äldre förromersk järnålder. Offerplatsen var under yngre bronsålder belägen i den västra änden av en långsmal grund slättsjö och i vad som tycks ha utgjort ett rituellt organiserat landskapsrum i den dåvarande Rialabygdens centrala del. Förutom offerplatsen rymmer detta ett stort antal hällristningslokaler, främst i form av skålgropshällar, en vallanläggning och en kallkälla.

Rapport 2015:23

Tyresta by - en plats för rekreation. Arkeologisk undersökning i anslutning till RAÄ Österhaninge 187:1-2, inom Tyresta by, Haninge kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2015:23

Arkeologistik AB har med anledning av en planerad vidarekoppling av vatten/avlopp samt nedläggning av elkabel, under två dagar i december 2015, genomfört en schaktövervakning inom Österhaninge 187:1-2. Två schakt grävdes med maskin. Grävmaskinen banande även av en mindre yta i anslutning till schakt 1 för att göra ytan plan inför uppförande av en tillfällig byggnad. Inget av antikvariskt intresse påträffades i något av schakten.

Rapport 2015:24

Klockargården. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 samt förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ Västerhaninge 201:2, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2015:24

Arkeologistik AB har under fyra dagar i november 2015 genomfört en arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, samt en förundersökning av gravfält Västerhaninge 201:2. Uppdragsgivare var Haninge kommun. Vid utredningens första etapp kunde åtta anläggningar som tolkades höra till gravfältet iakttas. Det rörde sig om enstaka klumpstenar samt subtila förhöjningar (stensättningar) inom och utom den i FMIS redovisade gravfältsbegränsningen. Vid schaktningen (vid etapp 2 och förundersökningen) kunde ett stort antal anläggningar påvisas. Det rörde sig dels om recenta anläggningar såsom en trädgårdsanläggning, elva moderna stolphål och sex sopgropar, dels av tretton gravar och fundament till resta stenar samt ett stolphål av förhistorisk typ. Utifrån en gravfältskarta från 1854 kan man se att ett drygt tjugotal stensättningar och ett trettiotal resta stenar funnits synliga ovan mark inom nu aktuell yta. Av dessa fanns i princip inget kvar ovan mark idag att se. Förundersökningens schaktning kunde påvisa att man i modern tid planerat stora delar av berörda fastigheter där överbyggnader och resta stenar avlägsnats, men schaktningen kunde även visa att ett stort antal anläggningar fortfarande finns kvar under markytan. Utifrån resultatet från schaktningen tillsammans med gravfältskartans redovisning av anläggningar presenteras en ny utbredning av Västerhaninge 201:2.

Rapport 2015:25

Boplatslämningar från tidig vendeltid vid Västerarninge. Arkeologisk undersökning av en del av grav- och boplatsområdet RAÄ Täby 67 samt arkeologisk förundersökning av del av Västerarninge bytomt RAÄ Täby 380:1, Arninge 4:1, Täby kommun, Stockholms län. Länk: Rapport 2015:25

Arkeologistik AB har under maj och juni 2015 genomfört en arkeologisk förundersökning av Västerarninge bytomt i Täby samt en delundersökning av ett grav- och boplatsområde strax väster om bytomten. Orsaken till undersökningarna var att området ska bebyggas. Uppdragsgivare var Täby kommun. Vid förundersökningen av Västerarninge bytomt (RAÄ Täby 380:1) berördes endast tomtens södra del. Området har sedan länge används som massupplag och förundersökningen styrdes därför till de ytor mellan massorna som var åtkomliga för schaktning. Förundersökningen visade att den berörda delen av bytomten till stora delar var urschaktad sedan tidigare. Vid undersökningen framkom endast begränsade ytor med delvis bevarade odlingslager från sen tid. Vid delundersökningen av grav- och boplatsområdet (RAÄ Täby 67) berördes endast den södra delen av det impediment varpå gravarna RAÄ Täby 67:1-2 är belägna. Vid undersökningen framkom ett fåtal anläggningar i form av härdar och stolphål samt fläckar med kulturlager med begränsat fyndmaterial. Fynden utgjordes av en grön tunnformad glaspärla, keramikfragment av förhistorisk typ, ett par bitar lerklining samt bränd lera och skärvsten. Boplatsen har utifrån en 14C-analys av kol från en av härdarna dateras till tidig vendeltid (530 – 650 cal AD, 2σ).